Historik Skällinge

Skytte i Skällinge även före Skällinge SKF

Det fanns tidigt skytte i Skällinge. Redan 1864 bildades en Skarpskytteförening där den muntliga traditionen berättar att skytteaktiviteten pågick vid Köleryd och att man där sköt på en stentavla. Den som tog initiativet till Skällinge frivilliga Skarpskytteföreningen genom ett tal i Skällinge kyrka 12 juni 1864 var Emanuel Hvalgren som var lärare och filosof, en handlingskraftig man på orten. Bildandet skedde och Hvalgren blev utsedd till föreningens ledare. Det krävdes dock ett godkännande och det från kungen som då var Carl XV. Hvalgren fick då titeln öfre befälhavare. Att kungen skulle godkänna handlade förmodligen om att det till viss del handlade om militärt, det var inte bara skytte som bedrevs utan man övade också exercis mm. Föreningen blev dock kortvarig. När Hvalgren 1869 lämnade sitt uppdrag fanns ingen ersättare utan föreningen gick upp i Mellersta Hallands frivilliga Skarpskytteförening.

Köleryds hed.

På Köleryds hed stod ett slag mellan svenskar och danskar 1612 då Halland var danskt. Stenen på bilden är inte den Skarpskytteföreningen sköt på men den finns i alla fall i det område där skjutövningarna pågick. Den stora stenen är rest i ett gravfält där det från början fanns fler stenar och en domarring vilka är nerplockade när markerna uppodlades. Gravfältet har anor från järnåldern alltså långt före både Skarpskytteföreningen på 1800-talet och när svenskar och danskar slogs på 1600-talet. Till historien hör att Halland blev svenskt på 30 år 1645 (Brömsebro) och fullt ut 1658 (Roskilde) och järnåldern i Norden varade mellan 500 f.Kr och 1050 e.Kr.

Kring sekelskiftet ökade aktiviteten igen. På den nya skjutbanan sköt man över viken på Skällingesjön vid Nydala. Skjutplatsen vid sjökanten utmed Nösslingevägen och tavlorna på andra sidan viken. Gamla blinderingen (markörgraven) som ligger på Klockaregårdens mark innanför Nydala gård är fortfarande ganska intakt men kringvuxen av skog och buskar. Det har inte funnits så mycket information om skjutbanan mer än att en fastighetsägare som byggde en villa vid sjön i början av 1950-talet hade berättat att när han planerade tomten mot sjökanten så hittade han tomhylsor så det var ju en bekräftelse på var skjutpatsen var. Tomten fick namnet Fridhem förmodligen inte på grund av att skytteaktiviteterna upphört utan av andra skäl. Senare har det kommit fram en skjutprotokollsbok för Skällinge Skyttelag med resultat från åren 1903-1906. Om Skällinge Skyttelag var en egen förening eller tillhörde något annat har inte gått att få fram men förmodligen härrör skjutbanan över sjön från denna tid. Skjutprotokollsboken hittades av en yrkeslärare på bygglinjen vid yrkesskolan i Varberg vid en husrenovering inne i Varberg på 1980-talet, fastigheten skulle helt tömmas och boken som låg i ett skåp räddades från soptippen eftersom läraren som var skytt i Falkenberg såg att boken kunde vara av intresse, tog hand om den och överlämnade den till Skällinge Skytteförening. Hur boken hamnade i Varberg, om det var någon i Skyttelaget som flyttat från Skällinge till Varberg och tog med boken antingen under pågående verksamhet eller när verksamheten upphörde eller senare och om det var under pågående verksamhet fanns det i så fall en ny bok på skjutbanan efter 1906 att skriva upp resultaten i. På dessa frågor finns inget svar!

Gamla blinderingen ganska intakt (bild 2022). Hade inte varit farligt att ta skydd här om man hukade sig lite.

Nuvarande Skällinge Skytteförening

1940 bildades Skällinge Skytteförening vilken också byggde den 300-metersbana i Tågarp som fortfarande är i bruk. Banan byggdes med tre tavelställ vilka 1966 utökades till fyra. I samband med banbygget uppfördes även en mindre skyttepaviljong vid 200-metersvallen och en materialbod vid markörgraven. Paviljongen flyttas 1944 till 300-metersvallen eftersom det mesta skyttet utövades från 300 meter. Nästa gång paviljongen flyttas är 1976 från 300-metersvallen till 100-metersvallen i samband med att ny klubblokal byggdes vid 300-metersvallen. 300-metersbanan används för gevärs- och kpistskytte.

Tävlingsmässigt har det funnits många duktiga skyttar i föreningen med kretsmästartitlar inom Varbergsorten, förbundsmästartitlar inom Halland och svenska mästerskapstitlar på gevär och kpist.

Gevärsskytte med mausern var från början det skytte som bedrevs och där många av föreningens medlemmar aktivt deltog både på ban- och fältskjutningar ända fram till början av 2000-talet. Ett nytt gevär ”Sauer” gjorde intåg på 1990-talet och var klart mycket bättre än gamla mausern samtidigt som ammunitionspriserna steg kraftigt vilket gjorde att många som inte helhjärtat ville satsa trappade ner. Fältskyttebiten som kanske var den stora biten blev värre och värre att arrangera eftersom det krävdes långa avstånd till målen och naturen förändrades med mer att ta hänsyn till i form av bebyggelse och djur mm. Gevärsskyttet är dock inte helt nedlagt utan det skjuts några interna skjutningar på skjutbanan i Tågarp varje år.

Skjuthallen från 300-meter för gevärsskytte till vänster och klubbstugan till höger. Klubbstugan byggdes 1976 medan skjuhallen fick utseende som hall med tre väggar 1996.

Kpistskytte är den gren som stått sig bäst ur tävlingssynpunkt både på bana och vid fältskjutning där föreningen är väl representerade ute på tävlingar både lokalt och på riksplanet. Toppen nåddes när Daniel Lindblad otippad 2009 blev svensk mästare banskjutning kpist i Skövde. Detta var en jätteframgång för både Daniel och föreningen. Sen tog det tio år då föreningen 30 augusti 2019 kunde skriva ”Den här skyttedagen är nog den största alla kategorier i Skällinge Skytteförenings historia sedan starten 1940”. Henrik Andersson tog SM-guldet i fältskjutning kpist på Trollenäs utanför Eslöv, föreningslaget blev Svenska mästare med lagmedlemmarna Henrik Andersson och Arne Johansson, där andralaget med Daniel Lindblad och Inge Johansson fyllde på med SM-silvret och samtidigt tog Johanna Johansson bronset i riksmästerskapen för liggandeskyttar. Dessutom var Henrik, Daniel och Inge med i Hallandslaget som tog SM-guldet för förbundslag. Nästa stora händelse efter två års inställda SM 2020 och 2021 i pandemierna var där vi 2022 istället för ”Den här skyttedagen osv” kunde skriva ”Den här skyttehelgen är nog den största alla kategorier i Skällinge Skytteförenings historia sedan starten 1940”. Vid SM med banskjutningar i Oxelösund blev Daniel Lindblad Svensk mästare och det före klubbkompisen Henrik Andersson vid banskjutning ställningar fredagen 2 september där de båda även tog SM-guldet i föreningslag till Skällinge. Dagen efter med banskjutning liggande samma laguppställning och nytt SM-guld föreningslag. Tredje dagen söndag 4 september var det fältskjutning i Västra Husby. Inge Johansson blev Svensk mästare veteran, Skällinge vinner SM-guldet i lagtävlingen för tredje dagen i rad, denna dag med lagskyttarna Henrik Andersson och Arne Johansson där andralaget med Daniel Lindblad och Inge Johansson tog SM-silvret. Hallandslaget vinner SM alla tre dagarna där Daniel och Henrik är med i laget alla dagarna medan Arne och Inge går in som ytterligare två i laget vid fältskjutningen. Förbundslagen består av fem skyttar.

2023 blev det nya SM-guld. Vid banskjutning ställning i Landskrona 9 september kunde Daniel Lindblad klättra upp på prispallens förstaplats i den individuella tävlingen. I föreningslagtävlingen blev det också SM-guld där Daniel fick sällskap av Henrik Andersson på tronen.

2024 nytt SM-guld: Henrik Andersson mästare vid banskjutning ställningar i Tierp 7 september och detta före tvåan Daniel Lindblad.

2026 i Karlstad blir det ytterligare ett SM-guld denna gång i föreningslagtävlingen bana ställning med Daniel Lindblad och Henrik Andersson som lagskyttar.

Föreningen har sedan ett antal år arrangerat fältskjutningen ”Himledalsträffen” tillsammans med Grimeton men från 2020 har Skällinge tagit över som ensam arrangör. Tävlingen är en av de större kpistfältskjutningarna i södra Sverige.

Dessutom fick föreningen förtroendet att ansvara för Svenska mästerskap fältskjutning 2024. Samlingsplats Skällingegården med tävlingsbanan i stenbrottet/grustäkten i Obbhult.

Kpistskyttarnas skjutvall på 100-meter med den lilla byggnaden som först byggdes vid 200-metersvallen 1940, därefter flyttades till 300-metersvallen 1944 för att 1976 flyttas till 100-metersvallen när ny klubbstuga byggdes vid 300 meter. Byggnad saknades tidigare vid 100 m.

Luftgevärsskytte har tillkommit, i enkel skala i Fagermans Snickerifabrik 1967 för att fortsätta i källaren gamla småskolan, flytt därifrån till Gunder och Eivor Ingemarssons källare och efter några år till dagens lokaler i Skällingegårdens källare 1972. Lokalen i Skällingegården genomgick en omfattande renovering våren/sommaren 2019 med ny ventilation, ny belysning, utvändig dränering, ommålning mm. I lokalen finns nio banor där papptavlorna ersattes med elektroniskt markeringssystem 2023.

Verksamheten är stor där man måndagkvällar under säsong september-februari skjuter sittandeskytte för ungdomar och föräldrar och onsdagkvällar skjuter kombinerat stående/sittande för de äldre. Föreningen deltar i Hallandsseriens hemmabanetävling där ca 20 klubbar i Halland deltar och är deltagarmässigt sett en av de större klubbarna. Varje vecka skickas resultat på skyttarna in och utmynnar i att alla som skjutit minst 10 av seriens 15 omgångar får pris.

Utanför hemmabana finns det också tävlingar inom Halland framförallt på ungdomssidan där det finns några som flitigt deltar med goda resultat och placeringar.

Luftgevärslokalen i Skällingegården efter renoveringenö 2019 och sedan den 2023 kompletterats med elektroniskt markeringssystem, inga papptavlor längre utan skjutresultatet direkt på skärm på bordet och direkt in i datorn, system SIUS. Toppmodernt.

Älgbanan kom in i föreningen 1970 genom övertag från Tågarps Jaktvårdsområde vilket upplöstes. Banan ligger i direkt anslutning till 300-metersbanan i Tågarp och var i övertagsskedet mycket enkel men har succesivt förbättrats. Från början och fram till mitten av 1990-talet fanns en enkel byggnad för skjutledare medan skyttarna stod utomhus. 1994 byggdes en ny byggnad som blev en kombinerad skjuthall, skjutledarutrymme och samlingslokal. Även kulfånget fixades till vilket omgjorts rejält 2017 då även nya kulfångsskärmar (bländen) anlades.

Banan är öppen en dag i veckan juli-september för inskjutning av vapen och träning inför jakten och betjänar stora delar av kommunens södra område där det varje år är många jägare som förbereder sig. Det finns i dagsläget bara ytterligare en älgbana i Varbergs kommun, Karl Gustav. Strax utanför kommungränsen finns älgbanor i Idala och Okome. Kretsmästerskapen inom Varbergs Jaktvårdskrets brukar avgöras på Tågarpsbanan.

Älgbanan med den kombinerade skjuthallen, ledarutrymmet och samlingslokalen. Byggnaden en tidigare arbetarbod inköptes och kom på plats 1994, byggdes om och ut och anpassades för verksamheten.

SKÄLLINGE SKYTTEFÖRENING

Historik Skällinge

Skytte i Skällinge även före Skällinge SKF

Nuvarande Skällinge Skytteförening

Redigera sidrubrik

Godkänn kakor